Euro Times – Stockholm
Konsekvenserna av kriget mellan Iran och USA är inte längre begränsade till oljetankers, Hormuzsundet, sanktioner och globala marknader. Inne i Iran börjar det ekonomiska trycket från kriget och den amerikanska blockaden märkas allt tydligare i vardagen, från köer vid bensinstationer till protester och strejker bland lastbilschaufförer, taxiförare och förare som arbetar för transportappar.
I en ny rapport som publicerades fredagen den 11 september beskrev Wall Street Journal en förvärrad bränslekris som enligt tidningen drivs av de ekonomiska följderna av kriget och den amerikanska sjöblockaden, samtidigt som landet redan kämpar med en kollapsande valuta, stigande priser och en försämrad arbetsmarknad.
Köer när stationer får slut på bränsle
Enligt rapporten tog bensinen slut på vissa stationer när bilister skyndade sig att tanka innan nya priser trädde i kraft, samtidigt som förare berättade att de blivit strandsatta när de inte lyckades få tag på bränsle.
Detta kom efter att regeringen denna vecka höjde priset på bensin som förbrukas utöver de subventionerade kvoterna, samtidigt som vissa tilldelningar minskades. Reuters hade rapporterat att det nya priset gäller konsumtion över 110 liter per månad och höjs till 100 000 rial per liter, medan de två första subventionerade nivåerna lämnas oförändrade.
Kriget slår mot Irans modell med billig bensin
Krisens betydelse ligger i att subventionerat bränsle i årtionden har varit en central del av Irans ekonomiska vardag. Men Wall Street Journal uppger att regeringen får allt svårare att upprätthålla subventionssystemet samtidigt som den reparerar krigsskador på raffinaderier och möter svårigheter att importera bensin på grund av blockaden.
En rapport från Financial Times tillför ytterligare en dimension. Trots att den inhemska bensinproduktionen nått rekordnivåer uppgav en tjänsteman vid det statliga raffinaderi- och distributionsbolaget att landet fortfarande har ett underskott på omkring 10 miljoner liter per dag. Rapporten noterade också att kriget slagit ut en del av raffineringskapaciteten och att den amerikanska blockaden har försvårat importen, vilket tvingat regeringen att använda reserver.
Förarna ansluter sig till protesterna
Problemet är inte längre begränsat till konsumenterna. Enligt Wall Street Journal protesterade 120 taxiförare i provinsen Kerman mot nedskärningar i deras tilldelning av subventionerat bränsle och sade att mängden inte längre räckte hela månaden.
Även andra städer såg protester bland förare för Snapp, transport- och leveransplattformen som tidningen beskriver som en av Irans största privata arbetsgivare med omkring tre miljoner förare. I Arak samlades dussintals förare utanför provinsförvaltningen, medan en annan protest ägde rum i Semnan där förare lade ned arbetet.
Trycket har också spridit sig till lastbilssektorn. Vid Mehran-övergången vid den irakiska gränsen hölls i slutet av augusti en endagsstrejk i protest mot bränslebrist, medan lastbilschaufförer i hamnen Bandar Abbas denna vecka varnade för liknande åtgärder. Utvecklingen är särskilt viktig eftersom vägtransporter och hamnar utgör avgörande artärer för varuflöden inom Iran.
Från oljan till havs till priserna på gatan
Bränslekrisen sammanfaller med ett bredare tryck på Irans ekonomi. Enligt Wall Street Journal nådde matprisinflationen 128 procent i augusti, medan dollarn handlades över 2,3 miljoner rial på den öppna marknaden, en ny rekordnivå.
Som ytterligare ett tecken på det tryck Washington utövar mot Irans oljesektor citerade Reuters en amerikansk tjänsteman som sade att lastningen av iransk olja under de senaste 30 dagarna hade fallit till omkring 200 000 fat per dag, jämfört med cirka 1,8 miljoner fat per dag i januari och februari, medan lossningarna minskat från 1,4 miljoner till omkring 900 000 fat per dag.
Siffrorna visar att den ekonomiska konfrontationen har blivit en central del av kriget. USA försöker minska Teherans förmåga att exportera olja och få tillgång till hårdvaluta, samtidigt som den iranska regeringen möter stigande kostnader för att bevara subventioner, finansiera import och hantera en ekonomi som utsätts för samtidiga påfrestningar.
Minnet av protesterna 2019
Bensinfrågan är politiskt särskilt känslig i Iran. En plötslig prishöjning 2019 utlöste omfattande protester över hela landet, vilket gjort iranska regeringar mycket försiktiga med nya förändringar av bränslepriserna.
Reuters noterade att regeringen tidigare hade diskuterat den nuvarande höjningen men skjutit upp den av rädsla för att utlösa nya protester. Betydelsen av den senaste utvecklingen ligger därför inte bara i det högre priset, utan i kombinationen med faktisk bränslebrist, strejker i transportsektorn, valutaförsvagning och kraftigt stigande matkostnader.
Ett nytt test av Irans motståndskraft
Efter månader av krig visar bensinkrisen hur trycket på oljeexport, hamnar och raffinaderier gradvis kan förflyttas från de militära och maritima fronterna till hushållens ekonomi. Frågan är nu om Teheran kan absorbera trycket och bevara subventionssystemet, eller om bränslet kommer att bli en av de mest känsliga sociala tryckpunkterna i nästa fas.
