Dr. Ali Aljabiri analyserar medlingsförsöken, valens betydelse och tre möjliga vägar för konflikten mellan Iran, USA och Israel.
De diplomatiska ansträngningar som leds av Qatar och Pakistan har tagit ny fart under de senaste dagarna. Målet är att åter öppna förhandlingskanalerna mellan den iranska regimen och USA. Aktiviteten tycks spegla en växande insikt hos medlarna om farorna med det rådande dödläget och risken för att konflikten åter blossar upp.
Medlarna försöker alltså förhindra en upptrappning i ett avgörande skede, samtidigt som Iran och USA använder förhandlingarna för att vinna tid och förbättra sina förhandlingspositioner.
”Medlarna försöker förhindra en upptrappning, samtidigt som Iran och USA använder förhandlingarna för att vinna tid.”
Den bilden får stöd av uppgifter i internationella medier, som med hänvisning till iranska företrädare rapporterar att regimen medvetet drar ut på samtalen och låter de centrala frågorna förbli olösta för att försvaga USA:s politiska ställning inför mellanårsvalet till kongressen. De villkor som Iran har offentliggjort visar också hur svårt det blir att nå ett genombrott inom kort. Regimen har meddelat medlarna att dess centrala krav måste uppfyllas: sjöblockaden ska hävas, sanktionerna mot iransk oljeexport avskaffas och det som Teheran kallar ”fientliga handlingar” upphöra på samtliga regionala fronter. Det sistnämnda kravet går i sig på tvärs mot USA:s krav på att Iran ska upphöra med stödet till sina allierade miliser i regionen.
I detta skede använder den iranska regimen medvetet både direkta och indirekta påtryckningar för att styra spelreglerna, utan att utlösa en fullskalig konfrontation innan det politiska landskap som valen i USA och Israel kan skapa har klarnat. Därför genomför regimen begränsade provokationer mot sjöfarten i Hormuzsundet. Syftet är att höja kostnaden för ett amerikanskt beslut att anfalla, samtidigt som spänningarna hålls under tröskeln för ett fullskaligt, direkt krig.
Samtidigt använder Teheran huthierna för att slå mot regionala intressen, infrastruktur och flygplatser och därigenom sätta press på USA och dess allierade vid Persiska viken. På så sätt försöker regimen undvika en direkt konfrontation med USA som skulle kunna få kriget att blossa upp igen innan strategin har gett önskat resultat.
Men Iran är inte ensamt om att försöka vinna tid. Även USA och Israel tycks ha samma mål: att invänta valen i de båda länderna. Benjamin Netanyahu har sagt att han inte avser att utvidga angreppen mot Iran före det israeliska valet, medan Donald Trump har uttryckt tveksamhet inför att öppna nya, omfattande fronter före det amerikanska valet.
”Iran är inte ensamt om att försöka vinna tid.”
Alla tre parter spelar därmed på tiden fram till dess att valen i USA och Israel är över. Valresultaten kan öppna helvetets portar – eller föra parterna tillbaka till förhandlingsbordet och få dem att göra eftergifter. Det tycks finnas tydliga tecken på att USA är berett att återuppta kriget efter valet, om den iranska regimen inte gör betydande eftergifter. Sådana eftergifter förefaller dock osannolika före valet.
För närvarande tycks valhänsyn vara det främsta skälet till att samtliga parter tillfälligt håller tillbaka en bred, direkt konfrontation. Men det är ingen garanti för att angreppen till havs och i regionen kan begränsas, eller för att en oförutsedd incident inte ska förändra kalkylerna.
”Valhänsyn tycks vara det främsta skälet till att parterna tillfälligt håller tillbaka en bred, direkt konfrontation.”
Efter valen framträder tre huvudsakliga vägar:
- En tillfällig uppgörelse som dämpar den militära upptrappningen och banar väg för bredare förhandlingar. Åtminstone i nuläget förefaller en sådan lösning avlägsen.
- Fortsatt utnötning, med bibehållet ekonomiskt tryck och återkommande förhandlingsförsök, men utan vare sig ett avgörande eller ett fullskaligt krigsutbrott.
- En återgång till direkt militär konfrontation, med allt mer omfattande angrepp om de diplomatiska kanalerna låser sig. Den senaste utvecklingen talar för att detta är ett mycket sannolikt scenario. Till tecknen hör de intensiva medlingsinsatserna under de senaste dagarna. Själva brådskan i dessa ansträngningar antyder att ett återupptagande av kriget kan vara nära.
Dr. Ali Aljabiri är chefredaktör för den svenska tidningen Euro Times.
Tidigare artiklar av Dr. Ali Aljabiri
شاهد أيضًا
رابط الفيديو على يوتيوب: انقر هنا (https://www.youtube.com/watch?v=2LT9bcP4xEw)
