Teherans fyra mål i Hormuzsundet: så tolkar ISW Irans krig mot tankfartygen

Euro Times / Stockholm – Mer än sju månader efter att USA och Israel inledde kriget mot Iran är Hormuzsundet inte längre bara en omstridd oljeled. Sundet har blivit det tydligaste provet på vad Teheran vill uppnå med kriget. Det är slutsatsen i den senaste dagliga lägesrapporten från Institute for the Study of War (ISW) och American Enterprise Institutes Critical Threats Project i Washington, som beskriver en snabb upptrappning av de iranska attackerna mot fartyg och ett minkrig där uppgifterna går isär.

Irans fyra mål

Enligt analytikerna har Irans militära kampanj fyra mål:

• Att få internationellt erkännande för sin kontroll över Hormuzsundet.
• Att försvaga USA:s förmåga och vilja att fortsätta kriget.
• Att återupprätta avskräckningen gentemot Washington och dess partner i regionen.
• Att driva in en kil mellan USA och Israel å ena sidan och arabstaterna å den andra.

Med den läsningen handlar attackerna mot fartyg inte om att stänga sundet helt, utan om att införa iranska ”trafikregler”. Det stämmer med ett uttalande av Yahya Rahim Safavi, militär rådgivare till högste ledaren, om att Irans strategi är att styra och begränsa sjötrafiken – inte att stänga farleden.

Brinnande tankfartyg och ”otillåtna rutter”

Iran fortsätter att angripa handelsfartyg som tar vad landet kallar otillåtna rutter. Den brittiska sjöfartsmyndigheten UKMTO rapporterade att okända projektiler träffade två utgående tankfartyg den 10 och 11 oktober. Det ena fattade eld och det andra skadades.

Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd, hävdade att iranska styrkor varje natt angriper fem eller sex småbåtar som fraktar olja till större tankfartyg genom omanska vatten. Revolutionsgardets flotta har dessutom meddelat att varje fartyg som stänger av sin AIS-sändare kommer att behandlas som fientligt.

Utvecklingen kommer efter vad Al Jazeera beskrev som krigets våldsammaste vecka: minst tolv fartyg angreps under veckan fram till den 5 oktober, bland dem ett utanför Qatars nordkust. Enligt data från analysföretaget Kpler, som CNBC återgett, ligger oljeexporten genom sundet på omkring 8,5 miljoner fat per dag – cirka 40 procent lägre än före kriget.

Minkriget: två motstridiga versioner

Rapporten lyfter fram en tydlig motsägelse. Den 10 oktober uppgav Revolutionsgardets flotta att en ”laglös” supertanker gått på en mina på en otillåten rutt, och dagen därpå att tre tankfartyg sedan dess träffats av minor och fattat eld. Samtidigt meddelade USA:s president Donald Trump den 25 augusti att den amerikanska flottan röjt alla minor i sundet. ISW:s analytiker konstaterar motsägelsen utan att avgöra vem som har rätt.

USA:s blockad på andra sidan

Washington upprätthåller samtidigt sin marina blockad av iranska hamnar. USA:s centralkommando CENTCOM meddelade att ett amerikanskt stridsflygplan besköt aktern på lastfartyget Ocean Molica sedan besättningen ignorerat varningar och försökt bryta blockaden. Enligt siffror som Al Jazeera redovisat har amerikanska styrkor sedan blockaden återinfördes i mitten av juli satt fyra handelsfartyg ur funktion, vänt tillbaka 135 fartyg och förstört tio tankfartyg med kopplingar till Iran.

I förhandlingarna ser rapporten inga nämnvärda framsteg. Teheran kräver att man återgår till det samförståndsavtal som föll samman efter att det undertecknats i juni, och att USA ställer sig bakom en överenskommelse mellan Iran och Oman om samordnade farleder, innan sundet kan öppnas igen.

Den andra fronten: Bab al-Mandab

Rapporten läser inte Hormuz isolerat från Jemen. Huthirörelsens militära talesperson Yahya Saree har varnat för användning av saudiska flygplatser och saudiskt luftrum och lovat fortsatta attacker tills rörelsens mål är uppnådda. Enligt ISW är målen att Saudiarabien slutar stödja regeringsstyrkornas motoffensiv, att saudiska restriktioner mot huthikontrollerade hamnar och flygplatser hävs, att rörelsen får krigsskadestånd och löner till offentligt anställda samt kontroll över Jemens olje- och gastillgångar. Den 10 oktober sade Trump att han överväger amerikanska attacker mot huthierna som svar på deras angrepp mot Saudiarabien.

Sammantaget ser Iran och dess allierade ut att klämma åt regionens oljeflöden från båda håll – Hormuz i öster och Bab al-Mandab i väster. Frågan i Washington och Gulfstaternas huvudstäder är vilken sida som ger vika först.