Iran utreder försvunna oljeintäkter på 1,6 miljarder dollar i hemligt sanktionsnätverk
Euro Times — Iranska myndigheter utreder uppgifter om att minst 1,6 miljarder dollar i oljeintäkter inte har återförts till staten efter att pengarna passerat ett nätverk av mellanhänder som Teheran använder för att ta emot exportintäkter utanför det internationella finanssystem som begränsas av sanktioner.
Enligt en rapport från Newsmax har fallet på nytt riktat uppmärksamheten mot de komplicerade finansiella upplägg som Iran byggt upp under år av sanktioner. En central del är företag och personer som fungerar som betrodda mellanhänder för att ta emot betalningar för iransk olja och föra pengarna vidare utanför de vanliga bankkanalerna.
Mellanhänderna beskrivs ofta som ”trustees” eller ”trusties”. Deras uppgift är att ta emot intäkter från iransk oljeexport och andra varor och därefter överföra eller använda pengarna för Irans räkning när sanktionerade iranska banker inte kan arbeta normalt i det globala finanssystemet.
Men systemet, som byggdes för att hjälpa Teheran att kringgå sanktionerna, har enligt anklagelserna samtidigt skapat stora ekonomiska risker. Flera mellanhänder misstänks ha behållit pengar som skulle ha återförts till Iran.
59 brottsutredningar och 15 efterlysta
Rapporten hänvisar till uppgifter om att höga iranska företrädare har medgett att minst 1,6 miljarder dollar omfattas av anklagelserna och att vissa misstänkta har lämnat landet.
Zabihollah Khodaeian, chef för Irans statliga inspektionsorganisation, har sagt i statlig tv att en enda mellanhand inte återförde omkring 200 miljoner dollar innan personen lämnade Iran.
Myndigheterna har öppnat 59 brottsärenden kopplade till chefer för företag inom systemet, samtidigt som åklagare har begärt Interpols röda efterlysningar för 15 personer på flykt, enligt rapporten.
Fallet har väckt frågor i iranska näringslivskretsar om vem som valde och garanterade de personer och företag som fick hantera så stora belopp och hur kontrollen av dem fungerade.
Majid Reza Hariri, chef för den iransk-kinesiska handelskammaren, har ifrågasatt vem som introducerade och garanterade mellanhänderna och varför dessa aktörer inte ställs till svars. Han har även talat bredare om ”miljarder dollar” i nationella tillgångar som försvunnit med mellanhänder — ett vidare påstående än de 1,6 miljarder dollar som omfattas av de kända utredningarna.
Varför Iran använder mellanhänder
Systemet har vuxit fram till följd av sanktioner som kraftigt begränsat iranska bankers tillgång till det internationella finanssystemet. Teheran har därför ökat användningen av mellanhänder, frontbolag och finansiella kanaler utomlands för att sälja olja och ta emot betalningar utan att pengarna går direkt genom sanktionerade iranska institutioner.
USA:s finansdepartement har under flera år beskrivit nätverk av frontbolag, mellanhänder, rederier och finansiella kanaler som gör det möjligt för Iran att fortsätta få exportintäkter trots sanktionerna.
Kina är fortfarande den viktigaste marknaden för iransk råolja. Separata amerikanska uppgifter har uppskattat värdet av odeklarerad iransk råoljeexport till Kina till omkring 31,2 miljarder dollar under 2025, motsvarande cirka 1,4 miljoner fat per dag.
Washington riktar in sig på finansnätverken
Newsmax återger också uttalanden från USA:s finansminister Scott Bessent om att Washington ska fortsätta öka trycket på Irans oljeförsäljning för att minska de ekonomiska resurser som står till den iranska regeringens och militärens förfogande.
Bessent sade i maj att finansdepartementet skulle fortsätta rikta åtgärder mot oljeintäkterna och de nätverk som hanterar dem, som en del av USA:s försök att hindra Teheran från att använda pengarna till att återuppbygga militär kapacitet.
1,6 miljarder dollar behöver inte vara slutbeloppet
Siffran 1,6 miljarder dollar avser de pengar som omfattas av de offentligt kända anklagelserna och utredningarna. Den ska därför inte ses som en slutlig sammanställning av alla pengar som kan saknas inom det bredare systemet.
Andra rapporter har talat om mer än 11 miljarder dollar i intäkter från bland annat olja, stål och petrokemiska produkter som inte återförts. Den siffran gäller ett bredare problem och ska inte blandas ihop med det specifika fallet på 1,6 miljarder dollar.
Mellanhand anklagad för över 300 miljoner euro
I augusti greps en misstänkt mellanhand som anklagas för bankskulder på mer än 300 miljoner euro, motsvarande omkring 350 miljoner dollar. Khodaeian har beskrivit vissa mellanhänders agerande som ett ”förräderi” mot landet.
Paradoxen i sanktionssystemet
Fallet visar en grundläggande svaghet i Irans system för att kringgå sanktioner. Samma nätverk som gör det möjligt att fortsätta sälja olja och andra varor trots västliga finansiella restriktioner placerar samtidigt stora summor hos företag och individer utanför de vanliga bankkanalerna, vilket försvårar traditionell kontroll.
Frågan är särskilt betydelsefull eftersom Kina är den största marknaden för iransk råolja och handeln i ökande grad har använt mellanhänder, alternativa betalningslösningar och yuanbaserade kanaler för att minska beroendet av det dollarbaserade finanssystemet.
Läs också:
Från oljeblockad till bensinköer: kriget börjar slå mot vardagslivet i Iran
