Attacken från Irak slår mot Saudiarabiens väg runt Hormuz – oljeledningskrisen fördjupas

Euro Times – Stockholm
Saudiarabiens öst–västliga oljeledning, som under kriget blivit en av kungadömets viktigaste exportvägar bort från Hormuzsundet, kan förbli nästan helt ur drift i upp till fem veckor efter skador från en drönarattack som uppges ha utgått från Irak. Det hotar att ta bort miljontals fat om dagen från en global oljemarknad som redan präglas av ansträngd tillgång.
Associated Press rapporterade på måndagen, med hänvisning till regionala tjänstemän med insyn, att reparationerna av skadorna – som bland annat drabbat en viktig pumpanläggning – kan ta mellan tre och fem veckor.
En av tjänstemännen sade att ledningen kan komma att fungera delvis under reparationsarbetet, men det är ännu oklart hur stora volymer som i så fall kan transporteras.
Utvecklingen är särskilt allvarlig eftersom öst–västledningen inte längre bara är en del av Saudiarabiens oljeinfrastruktur. Under kriget har den blivit den viktigaste vägen för att kringgå Hormuzsundet och föra råolja från östra Saudiarabien till hamnen Yanbu vid Röda havet.
2,6 till 4 miljoner fat per dag hotas
Enligt en analys från Rystad Energy har ledningen sedan slutet av augusti transporterat ett veckogenomsnitt på mellan 2,6 och 4 miljoner fat per dag.
Om flödet stoppas helt kan dessa volymer försvinna från marknaden under hela perioden då ledningen är ur drift.
För att sätta siffran i perspektiv motsvarar 4 miljoner fat per dag omkring 4 procent av den globala oljetillförseln, enligt de uppgifter som AP redovisat med hänvisning till Internationella energiorganet.
Det förklarar marknadens snabba reaktion: oljepriserna steg med mer än 2 procent när oron ökade för Saudiarabiens förmåga att få ut sin produktion på världsmarknaden.
Varför har ledningen blivit så viktig?
Öst–västledningen sträcker sig omkring 1 200 kilometer genom Saudiarabien och för råolja från anläggningar nära Persiska viken till Yanbu vid Röda havet.
Från Yanbu kan råolja lastas på tankfartyg som går norrut genom Röda havet och Suezkanalen, eller föras via Egyptens SUMED-ledning till Medelhavet. Under normala förhållanden kan den också skeppas söderut genom Bab al-Mandab mot de asiatiska marknaderna.
Ledningen byggdes ursprungligen på 1980-talet mot bakgrund av farhågor om att Iran skulle kunna störa sjöfarten genom Hormuz under Iran–Irak-kriget.
Flera decennier senare har det scenario som ledningen byggdes för att hantera blivit verklighet på nytt.
Sedan det nuvarande kriget började och tanktrafiken genom Hormuz minskade kraftigt har öst–västledningen blivit ett av de viktigaste återstående alternativen för saudisk oljeexport.
Lagren i Yanbu kan räcka bara 5–7 dagar
Men den mest känsliga utvecklingen kan visa sig redan inom dagar snarare än veckor.
Reuters rapporterade, med hänvisning till tre källor inom oljeindustrin, att råoljelagren i Yanbu kan räcka för att upprätthålla exporten i endast fem till sju dagar om ledningen förblir stängd.
Därefter blir det svårare att hålla exporten på nuvarande nivåer om inte delar av flödet återupptas eller alternativa rutter och lager tas i bruk.
De första tecknen på problemen syns redan i Europa.
Fraktdata som Reuters hänvisar till visar att råoljevolymerna från den egyptiska terminalen Sidi Kerir till Polen väntas falla till omkring 2,1 miljoner fat denna månad, jämfört med 6,6 miljoner fat i augusti.
Siffrorna är viktiga eftersom Saudi Aramco står för omkring 40 procent av den olja som förädlas av den polska koncernen Orlen.
Orlen uppgav att bolaget inte ser några omedelbara leveransstörningar och att det använder diversifierade inköpskällor. Fartygsdata visade samtidigt tankfartyg från USA, Algeriet och Norge.
Attacken träffade Saudiarabiens ”flyktväg” från Hormuz
Attackens strategiska betydelse ligger framför allt i tidpunkten.
När trafiken genom Hormuz blev allt svårare började Saudiarabien föra större volymer västerut mot Yanbu.
Öst–västledningen blev därmed i praktiken Saudiarabiens flyktväg från Hormuzkrisen.
Den senaste attacken träffade själva denna väg.
Saudiarabien hade meddelat att ledningen stängts efter en drönarattack, medan Riyadh och Bagdad uppgav att drönarna hade lyft från irakiskt territorium.
Den irakiska regeringen sade senare att utredningen spårat attacken till provinsen Maysan och avskedade chefen för Maysan Operations Command med anledning av fallet.
Saudiarabien uppgav att attacker mot områden i Riyadh och Medina orsakat personskador och skador på infrastruktur.
Röda havet är inte längre ett helt säkert alternativ
Även om Saudiarabien lyckas starta om ledningen återstår ett andra problem: vad händer med oljan när den väl når Röda havet?
Huthierna har utökat sin kontroll och militära aktivitet längs Jemens kust och kring Bab al-Mandab, vilket gjort den södra rutten från Röda havet till Asien mer riskfylld.
Detta har gjort att de flesta saudiska tankfartyg som lämnat Yanbu den senaste tiden gått norrut mot Suezkanalen eller SUMED-ledningen i stället för söderut genom Bab al-Mandab.
Den rutten är längre och dyrare för leveranser till Saudiarabiens viktigaste kunder i Asien.
Problemet blir mer komplicerat i takt med att huthierna utvidgar sina operationer och tar kontroll över strategiska öar längs sjövägarna i Röda havet samtidigt som attacker mot saudiska mål fortsätter.
Saudiarabien producerar bara 6 miljoner fat per dag
Krisen kring ledningen kommer samtidigt som Saudiarabiens egen oljeproduktion har fallit kraftigt under kriget.
Enligt siffror från Internationella energiorganet som AP återgett låg produktionen på omkring 6 miljoner fat per dag i augusti, jämfört med omkring 10 miljoner fat per dag i september förra året.
Saudiarabien utsätts därmed för två samtidiga påfrestningar: lägre produktionskapacitet och skador på en av de viktigaste transportvägarna för den kvarvarande produktionen.
Hormuz har delvis öppnats – men är långt från normalt läge
Saudiarabien har ett begränsat andrum genom att viss tanktrafik har återvänt genom Hormuzsundet.
Men trafiken ligger fortfarande långt under nivåerna före kriget.
Enligt uppgifter från Lloyd’s List Intelligence som AP citerat registrerades omkring 90 passager totalt genom sundet under den första veckan i september, jämfört med ungefär 130 fartyg per dag före kriget.
Att åter styra stora saudiska volymer genom Hormuz är därför varken ett enkelt eller fullständigt alternativ till öst–västledningen.
Från saudiskt problem till global försörjningskris
Krisen handlar inte längre bara om att reparera en oljeledning inne i Saudiarabien.
Om reparationerna tar fem veckor, exportlagren i Yanbu töms inom några dagar, trafiken genom Hormuz förblir begränsad och riskerna kring Bab al-Mandab består, kan oljemarknaden förlora en betydande del av Saudiarabiens leveranser under en längre period.
Rystad Energy har beskrivit Brentpriset kring 109 dollar per fat som ett tydligt tecken på att marknaden redan prisar in risken för ett stort bortfall av utbud.
Det är den verkliga betydelsen av attacken mot öst–västledningen.
Kriget stängde eller begränsade först den traditionella oljerutten genom Hormuz och tvingade Saudiarabien att förlita sig mer på den landbaserade vägen till Röda havet.
Nu har kriget träffat själva alternativet, samtidigt som den andra maritima utgången via Bab al-Mandab utsätts för växande press.
En enda attack mot en pumpanläggning inne i Saudiarabien kan därmed utvecklas till en kris som sträcker sig från oljefälten vid Persiska viken via Yanbu, Röda havet och Egypten till raffinaderier och konsumenter i Europa och Asien.
